Bollen är rund

Jaha, i helgen var jag i Stockholm och hälsade på min kära familj. Det är alltid en sån underbar känsla att anlända till tågstationen/flygplatsen och mötas av mina föräldrars värmande famnar! Och så även denna gång, även moster Kerstin var där och mottog mig. Vi gick sedan och käkade en bit mat och sedan begav vi oss hem till Sollentuna.
Väl hemma hos Mamma och pappa så kom Maria dit och fikade, det är alltid så härligt att träffa henne och höra om allt som händer i hennes liv!
Sedan åkte jag hem till Andrea där det vankades god mat som hon hade gjort kvällen till ära, vi hann sitta och snacka en stund innan vi insåg att vi hade sjukt bråttom till bussen. Så med fullproppade magar och ytterkläderna halvt på svaj, slängde vi oss ut från hennes lägenhet för att rusa till bussen. Trots brådskan så fick vi med oss alla de nödvändiga sakerna; chips, godis, coca-cola och självklart SCHLAGERBIBELN! Japp det vankades ju schlagerkväll hemma hos Lovisa och "Falk".
Ja melodifestivalen del 3 bjöd ju på en blandad mix av låtar, allt från BWO iklädda nån slags rymddräkt till Velvet iklädd, först en stooooooooor rosa klänning, sedan några slags rosa mormorstrosor. Vi hejade på EMD och det sköna bandet med det extremt långa artistnamnet, som sjöng "I got you you you you you you you you , i got you you you you"..... osv, skitskön låt!

Sedan på Söndagen så kom Åsa, Tor och lilla goa Daniel hem till oss. Vi tog det lugnt, åt lunch och tittade på när Anders Södergren kom 2:a i skid-VM! En hel del lek med Daniel blev det också, han e så go så man dör!
Efter detta så åkte jag och mamma til sporthallen för att se dammatchen mellan Sollentuna och Katrineholm, det var en skum match. Roligast var att sitta på läktaren och prata med alla trevliga människor, bl a Lina Hedin-sötisvännen var där!

Ja sen idag då så var det hemfärd för lilla Lena, men innan dess hanns det med en lång och härlig fika inne i stan med Andrea, det är så underbart att träffa denna människa som ger mig så mycket glädje och energi! Och för en stund där så glömde jag ju faktiskt bort vad som väntade, flygresa hem SJÄLV! *gulp*.
Pappa följde med mig ut till flygplatsen där vi satt och fikade. Stackars farsgubben, han försökte prata och vara social, men hur lätt är det att prata med ett nervvrak som bara svarar "Mmm" på alla frågor. Tack pappa för att du hade tålmod med mig, hihi.
Flygresan gick över förväntan, fick ett nervsammanbrott precis innan incheckningen, då föll tårarna, men själva flygningen gick bra. Det var egentligen bara under landningen som det var riktigt jobbigt... men vi kom ju ner så det var ju bra. Och ner kommer man ju faktikst alltid med ett flygplan....på det ena sättet eller det andra...
Väl i Ängelholm så insåg jag att  flygbussen inte kommer i anslutning tilk kullaflyg, så jag betsällde en taxi. När jag står där och väntar så kommer fler och fler människor fram och har insett samma sak som jag; det kommer ingen buss. Så vi blir väl ett gäng på 5-6 pers som samåker taxi in till stan, det blev en jättetrevlig resa där vi alla hann säga några ord om oss själva, blev som en kort presentation. Det är sånt jag gillar med att bo i en mindre stad, det är så mycket mer socialt, så mycket mindre stressigt. Jag har insett att jag är en småstadsmänniska, vem hade gissat det för 2 år sedan!?